Luktsanering – vad det innebär och hur man går tillväga

För att bli kvitt odörer som är elakartade kan man använda sig av en procedur som kallas luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man ska tänka på är förstås att undanröja källan till den dåliga lukten. Men trots att man så gjort kan vissa odörer dröja sig kvar i väggar samt möbler. För att komma tillrätta med detta, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det diverse metoder. Alla sätt har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en vanlig procedur. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket vanligtvis återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man bör således inte vistas i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet bildas på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering funkar bra mot både illa lukt och för att sanera mögel. De assisterar dessutom då man vill driva undan till exempel möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan metod för luktsanering är via fotokatalysator. Det är en apparatur med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, alternativt det ännu mer effektiva titandioxid. Det bildas då hydroxylradikaler som är väldigt reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills mest effektiv. För att göra fotokatalysatorn ännu mer verkningsfull kan man använda sig av en UV-lampa som åstadkommer en liten mängd ozon också. På så sätt får man en dubbel effekt.

Om man använder endast fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön under tiden saneringen pågår, vilket i somliga situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ännu en en metod för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används också som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar naturligtvis beroende på vad för besvär man har -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen konverteras till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten värmer upp glykolen till gas och fördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.

Om detta inte räcker kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att eliminera mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har trängt in djupt, i t ex trä samt betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man får snarare bästa verkan om det används som komplement till en annan metod.

Med tanke på att saneringsvätskor vanligen är både hälsovådliga samt miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den fungerar så bra – bör man dock i så stor omfattning som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.