Mossor och lavar

Det är på flera olika sätt som mossor och lavar skiljer sig även om de är slående lika varandra. Bägge kan växa över sten och saknar rotsystem samt suger upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar också likheterna slut.

Mossa trivs på ställen med mycket väta och helst skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är oftast gröna i färgen och suger upp vatten och näringsämnen med assistans av porer i sina bladliknande utskott med tanke på att de saknar adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor använda rotliknande utskott som förbinder växten med underlaget.

Mossa växer i marker som är näringsfattiga, sura och blöta, exempelvis illa skötta trädgårdar. Mossa är under normala omständigheter – med god dränering, önskvärt pH-värde och redigt gödslat – inte lika resistent som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.

Mossa kan i regel klara att bli uttorkade under längre perioder, och när det återigen blir vått och fuktigt så kommer mossan att föröka och sprida sig. Mossa trivs också att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel och skiffer, vilket innebär att de kan kom igång och växa på taket.

Det är betydelsefullt att man håller efter sitt hustak så att mossa inte ska kom igång och växa på det då det leder till att fukt hålls kvar på taket och i minimala materialsprickor. När vintern och kylan därefter kommer, kan det resultera i att takpannorna spricker och man får fuktskador och mögel på vinden och resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa samt väggmossa.

Lavar däremot, växer helst på torra och soliga ställen. De är en symbios av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att utgöra stomme samt beskydd åt algen samt att ta upp näring och vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Vanligtvis är lavar grå till färgen, men flera andra färger finns.

Lavar saknar stam, rotsystem samt blad och tar upp vatten och näring ovanifrån och de är väldigt känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga bekymmer att bestå helt utan vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav samt renlav. Islandslav har en lång tradition i olika maträtter, bland annat sallader.

Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark samt jord, men de kan dessutom förekomma tillsammans med örter samt mossor. Somliga lavar växer på trädstammar och ges då sin näring genom vatten som sipprar över växten. Det innebär en långsam tillväxt för laven.

Andra lavar växer över stenar och utsöndrar då diverse syror som långsamt löser upp stenen samt utsöndrar diverse mineralämnen som laven kan suga upp. Artindelning när det gäller lavar är stundtals komplicerad, med tanke på att det egentligen rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet samt utseendet ger laven sitt namn och det är framförallt svampen som avgör på vilket vis laven växer samt hur den ser ut.

Mossor och lavar är alltså ganska vitt skiljda, när man ser lite närmre på det! Vill man få undan mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.